Det här är Leffe, eller Tor-Leif som han egentligen heter. Vi har myst lite ikväll han och jag, eftersom vår familj var bjuden till hans. Det var fantastiskt mysigt och trevligt. Annars har jag sedan igår kväll varit i Jönköping hos Alexander. Vi har spelat spel med hans internatvänner och lagat mat. En liten promenad i kylan hann vi också med innan min buss gick igen. Jag har njutit så mycket av att få vara nära, jag vet att det dröjer länge tills nästa gång vi ses. Att få sova 9 timmar i någons famn och vakna intill någon som säger att jag är vacker - det är lycka för mig.
Samtidigt är jag trött på att dipparna fortfarande kommer. Att det nästan alltid blir ett besök av Mörkret när vi ses. Det gör oss så ledsna och arga. Ta inte vår tid vill jag skrika. Lämna oss ifred. Vi har inte bett om att du ska vara med i vårt förhållande.
Jag hoppas det kommer en tid då jag slipper falla, då vi kan få klara oss själva utan dumma tankar och spår av det allra mörkaste. Tills dess botar vi groparna med långa kramar och prat. Det funkar. Oftast i alla fall.
Ibland är det helt okej att inte ses så ofta, att veta att det dröjer kanske både en och två veckor till nästa gång vi får ses. Men ibland är det riktigt jobbigt. Just nu är det lite så. Jag har fått en nalle vid namn Kråkan av hans syster att hålla om på nätterna när han inte ligger intill. Tur jag har denna lilla mjuka sak alltså. Känns så ensamt annars.
Fast ärligt talat gör det det ändå.
Jag kom just att tänka på en sak - min extramorfar brukade säga att det är rikt att ha någon att sakna. Det ska jag tänka på. Jag har min skatt, och det är rikt att sakna honom.
Fast.. ärligt talat suger det lite i alla fall.
Jag tycker det är oerhört starkt av dig att orka med ett distansförhållande - även om jag förstår att det är så värt det! Jag själv är van vid att ha kärleken bredvid mig i soffan varje kväll, å jag håller på att förgås när han jobbar kväll och jag inte får se honom mer än på morgon när jag går till skolan.
SvaraRaderaFast så vet vi ju också att du är stark, å vad jag hört och läst om Alexander så är han stark han med - å allra starkast är man ju tillsammans.
Tack Lizette! Ibland tycker jag att jag är kinkig som klagar över att inte ses så ofta, därför är det skönt att du säger att jag är stark. Att du förstår att det är tufft ibland. Det suger ibland, ibland går det som sagt riktigt bra. Vissa veckor är hemska och andra kan jag just bara känna denna rikedom saknad innebär.
RaderaMen du ska veta att jag är avundsjuk på er, en vardag ihop - på samma ställe. Det måste vara värdefullt. Jag längtar till det jag med. För oss är det lyx att kunna ses två dagar i rad, att inte behöva vänta i flera veckor tills nästa gång. Ser fram emot framtiden med andra ord!
Tack för dina fina rader. Kram!