det är så förbannat tomt här hemma utan dig.
trodde aldrig man kunde sakna en ramp så mycket.
eller distriktets lilla röda bil som kom och hjälpte dig några gånger om dagen.
eller dina sms till mig där du frågade om recept eftersom du tyckte om mina kakor och ville baka dem själv.
vi skulle ju ha fest i trädgården i sommar ju.
vi skulle gå på promenader, om jag så skulle få köra dig i rullstol.
vi skulle göra ny saft när fläderbusken blommade så att du inte behövde snåla med den du hade i frysen.
vi skulle sitta på altanen och prata strunt, så fort pollensäsongen lugnat sig lite så du kunde vara ute igen.
vi skulle fira att ni gift er. ha en fest när du orkade sen i sommar.
sommaren kom aldrig.
inte för dig.
jag är så glad att jag fick lära känna dig.
du har förändrat min syn på livet.
lärt mig så mycket. gett mig perspektiv.
skänkt så mycket glädje och kärlek.
tack.
om jag någon gång öppnar ett café ska jag ge det namn efter dig.
vi ska alltid ha hemmagjord flädersaft och dina favoritkakor.
och det ska finnas en tavla "så länge vi minns dig finns du kvar".
när någon undrar varför mitt fik heter Emmelies ska jag berätta om dig.
om en av de modigaste kvinnor jag fått lära känna.
blommorna jag fick av dig hänger vid min säng. de är vackra, precis som du.
jag ska aldrig glömma dig.
Ja det är tomt och tyst. Finns inga ord som är stora nog för att beskriva hur mycket jag saknar min älskade fru. Emmelie var en tjej som var lätt att tycka om. Hon tog mycket plats, men inte på något krävande sätt. Hon har förändrat många människors livssyn utan att försöka.Men vi kommer att få träffa henne igen. Det måste vi tro på. Nån annan gång, nån annanstans. Synd bara att det är så långt tills dess.
SvaraRadera/Daniel
åh daniel. det finns inga ord. allting känns så litet jämfört med den smärta du måste känna. jag förstår inte, jag vet inte hur det är, jag kan inte ens förställa mig.
SvaraRaderahon var fantastisk, och jag är alldeles säker på att hon var så glad över att få dela sitt liv med dig. jag är stolt över dig, över hur du orkar, över hur bra du tar hand om er son. emmelie skulle vara stolt hon med.
det är så ofattbart att hon är borta. hon fattas.
jag tror hon har det bra. som du säger, det måste vi tro på. vi kommer få träffa henne igen, tills dess. ja jag vet inte. tills dess får det göra ont.
om det finns något jag kan göra, snälla hör av dig. jag kan passa charlie, klippa gräset, handla, se någon film, bjuda på mat, hålla om, lyssna. vad som helst.
önskar så att du inte skulle behöva gå igenom vad du gör just nu. jag är så ledsen.
Åh, vad underbart vackert skrivet av dig Jonna!
SvaraRadera