Det är annorlunda att bo ensam. Skönt på en hel del vis. Jag får ha mitt hem så som jag vill ha det, göra på mitt vis. Jag bestämmer hur och var saker ska vara, hur ofta det ska städas och när det är dags att gå och lägga sig. Mitt hem är mitt och jag behöver inte dela det med någon.
Men det är just det - jag delar det inte med någon. Och det kan också bli rätt ensamt. Särskilt för en som mig som vuxit upp med en hel hög av extra familjemedlemmar och som är van vid att det finns någon att vila i soffan tillsammans med. Några att säga "stanna så länge ni vill, nu går jag och lägger mig" till, när folk käkat varma mackor och spelat spel i vårt vardagsrum en kväll.
Att ha ett öppet hem känns så naturligt för mig. Jag är liksom inte riktigt hel utan andra intill, åtminstone inte allt för länge. Därför är det konstigt att bo själv, att inte ha någon att komma hem till. Så jag försöker dela mitt hem med så många det går. Kanske är det en gåva jag har, den längtan som finns i mig att mitt hem ska få räcka till fler. Mycket för andras skull, men också för min egen. Jag mår liksom som bäst när jag har någon att dela tystnaden, skratten och maten med.
Något av det bästa jag vet är när mina vänner går till mitt kylskåp och hämtar mat. Helst utan att fråga först. När de kommer på besök några dagar och inte ens övervägt att ta med handdukar eller lakan. När de tar av mitt schampo och somnar i min säng som om det vore deras. När de känner att mitt hem är en plats som också tillhör dem. Det gör mig liksom varm ända inuti. För mitt hem är också deras.
Ikväll är en sådan kväll där mitt hjärtat fått bli varmt, en kväll som mitt hem delats med någon annan - om så bara för en stund. När vi ätit upp våra pannkakor och klockan blivit sent och R behövde åka hem ursäktade hon sig för att hon skulle lämna mig med disken. Och jag försökte förklara att det visserligen inte är så roligt att diska massa disk efter sig själv, men att det för mig finns en glädje i att få diska efter någon annan. Inte för att det automatiskt känns kul att diska - men för att dubbel mängd disk betyder att dubbla mängden hjärtan som slagit i mitt hem ikväll.
Så tack Rebecca för att du åt upp min marmelad och vågade hämta det du önskade i min kyl. Och tack till alla andra vänner som slutat känna sig som gäster hos mig. Ni gör mig mer hel - och jag ber att mitt hem alltid ska ha plats för er.
