Det här med att skriva ett projektarbete tillsammans med en tjej som kommer med chokladbiskvier... det är bra. Och lite farligt för studiefarten. Men mest bra. Typ bara bra.
Jag är så glad för Andrea, min fina vän som trots att hon vet hur jag mår ibland väljer att skriva sitt livs största arbete med mig. Det värmer mitt hjärta att ha denna vän med mig. Dels för att det är himla mycket roligare att skriva en fet avhandling med någon intill, men också för att hon vet allt om mig. Hon har följt mig denna resa i höst och hon har inte blivit avskräckt. Det har varit så värdefullt för mig att ha henne som vän, och därför känns det extra bra att vi nu ska tillbringa i princip alla kvällar, helger och eftermiddagar för att skriva vår rapport.
Vi kommer hinna äta många chokladbiskvier under tiden. Najs.
Eller Najz som hon skulle sagt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar