tisdag 1 januari 2013

genom smärtan finns kärleken och det kanske räcker. för nu.

det är årets sista dag. mitt första år med dig är slut. du kysser mig på tolvslaget, säger att du struntar i att du kommer få läppglans på dina läppar och att du inte bryr dig om att jag är för feg för att kyssas bland folk.

jag frågar dig vad du önskar, vad du vill. och jag är rädd att svaret är det enda jag inte kan ge dig. du ber om min tillit, om mitt hjärta utan rädsla. 

det gör ont i mig att se längtan i din blick, att se hur du plågas lika mycket som jag.

men genom smärtan finns kärleken, den som har burit oss i ett år och den som kommer fortsätta bära. för när vi går hand i hand efter tolvslaget så bestämmer vi oss för att 2013 ska bli vårt år. och att det ska komma fler år efter det. för att vi vill ha varandra. 

jag ska göra allt jag kan, jag ska kämpa och jag ska använda all den kraft jag har för att våga. för att lita och för att älska. jag frågar om det räcker. om det är nog att veta att jag vill ge min tillit och ska försöka så mycket jag kan, även om det kanske inte går.

du lägger armen om mig, kysser mig och ser in i mina ögon. jag ser att du menar vad du säger, och jag ser hur ont det gör i dig på samma gång. 

det räcker,jonna, det räcker. - så andas du, som för att samla kraft och fortsätter - för tillfället.



jag gråter när jag skriver det här. jag gråter för att jag är så lycklig över att ha en man som Alexander vid min sida. jag gråter för att jag älskar honom så mycket att mitt hjärta gör ont. och jag gråter för att jag är så arg, så ledsen och så förtvivlad över de sår som finns. över den smärta som vägrar släppa taget. den smärta som förstör för oss, de sår som infekteras så lätt och aldrig verkar läka.
samtidigt gråter jag av tacksamhet. för att han finns där även när jag ber honom att dra och för att han älskar mig genom det här och förhoppningsvis så småningom ur det.
jag är så lyckligt lottad som har Alexander i mitt liv. för att jag får älska den vackraste människan på denna jord. för att han är den mest tålmodiga människa jag mött och för att han väntar på mig.

så att jag en dag ska kunna älskas. även i mitt eget hjärta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar