söndag 25 november 2012

om hur roligt det kan vara att tillbringa ett dygn i stockholm men också hur trött man kan bli av det.

Nu är jag hemma igen, trött som få trots att jag sovit hela vägen hem från storstan. Det blev ett bra dygn med mycket som hände. Först ut var Jesus Christ Superstar som verkligen var sevärd. Skådespelarna är riktigt duktiga och det var en häftig upplevelse att ha sett och hört sverigetoppens musiker och skådespelare. Efter föreställningen gick vi och åt på resturang och begav oss sedan åt olika håll. Jag följde med hem till Martin och Philip där det vankades te och kvällssamtal - mysigt! Kröp ner i soffan och sov sedan till morgonen då vi gick på gudstjänst på Hillsong Sthlm. Fantastiskt! Så olikt det jag är van vid, glad att det finns olika sätt att tillbe och ära Gud. Blev väldigt inspirerad av denna församling - sånt är alltid bra. Efter en god lunch åkte vi hem mot Småland igen.

Jag märker hur jag har otroligt lite energi jämfört  med innan denna höst. Ett dygn i Stockholm och jag är trött och svag som en urvriden disktrasa. Men jag tänker att jag ändå måste försöka fortsätta göra sådana här saker. Vara med och uppleva livet, även om det får bli betydligt mer sällan och i mindre utsträckning än tidigare. Det är viktigt. Precis som det är viktigt att faktiskt förstå att livet är här och nu och lika verkligt i en soffa hemma en söndagkväll som på Göta Lejon med blicken fäst på Ola Salo.

Så, lär er leva. Bestäm er för att leva. Det liv ni har.
Nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar