Ingen är lika bra som den här flickan på att få mig att slappna av och lugna ner mig, koppla bort all stess och krav. Vi har börjat gå promenader tillsammans igen och det mår jag så bra av. Jag får träna mitt tålamod, mina benmuskler och samtidigt får jag hjärtat fyllt med total ärlighet från fröken. Igår var hon så sur att hon vägrade prata med mig på 3 kilometer, men sen helt plötsligt släppte det och vi började sjunga och skratta. Det hon känner - det är äkta och hennes glädje smittar av sig.
Tänk vilken rikedom att ha lilla E och hennes syskon så nära intill, att låna ibland och bara vara med. Jag och fröken S ska pyssla någon dag har vi bestämt. Det ser jag också fram emot.
Det är lite så, att hur mycket jag än har att göra så hinner jag en stund med dessa barn. Den tiden räknas liksom inte och jag får igen den efteråt när ny energi och kärlek finns i mig. Det är en investering av tid och kraft att lägga lite av min knappa tid på dem. Det ger så otroligt mycket tillbaka. Jag är tacksam!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar