Idag var en grå dag, en seg måndag helt enkelt. En dålig dag. Men jag mådde inte dåligt för det. Det är så himla skönt. Jag har haft alldeles för många riktigt dåliga dagar så det räcker nu. Jag går liksom inte runt och tror att livet bara består av bra dagar för andra människor, för friska människor - givetvis finns det bra och dåliga dagar. Faktum är att jag nästan njuter av "dåliga" dagar nu, av dagar som idag. För det är normalt. Vad som inte är normalt är däremot att gå runt dag efter dag, vare sig de är bra eller dåliga och må skit. Det gör jag inte längre.
Vad jag menar är - det finns en skillnad mellan att en dag är dålig och att du mår dåligt. Vissa dagar kunde vara helt fantastiska i höstas, men jag, jag mådde ändå inte bra. Nu kan en dag vara ganska värdelös men ändå kan jag vara glad och må bra. Det är så befriande. För livet kommer ha både bra och dåliga dagar men jag vill kunna vara lycklig för det.
Kanske är det svårt för någon som inte upplevt en riktigt djup depression att förstå det här resonemanget, men ni som känner igen er - håller ni med?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar