fredag 3 maj 2013

du lär mig så mycket min vän, du lär mig om livet och allt det jag inte visste jag hade.


Detta är Eugenia, min vän från Venezuela som är utbytesstudent i Sverige sedan snart ett år tillbaka. Hon går i min klass och vi brukat ha väldigt roligt ihop. Hon bor hemma hos Andrea och har därför varit vår peppande, ompysslande och glädjespridande tredje kompanjon i vårt projektarbete. Inte så att hon har skrivit rapporten men hon har tagit hand om oss när vi slitit vårt hår i deras soffa och sagt "you can make it". Hon hade rätt. 

Idag tog jag med Eugenia till en park full av vitsippor och bjöd på glass. Hon hade aldrig sett något liknande och var helt tagen av synen. "Oh, Jonna don't walk on the flowers!!" sa hon hela tiden när vi gick runt i parken. Så vi satte oss på en sten istället och pratade om livet. Hon pratar om sitt land, om allt hon vill förändra där nu när hon sett ett annat sätt att leva. Hon säger att vi som bor här är blinda för hur bra vi har det. Antagligen har hon skrämmande rätt. 

När var du senast tacksam över att inte behöva bekosta privat skolgång eller sjukvård? När var du senast tacksam över att inte behöva ha en bil med skottsäkert glas? När var du senast tacksam över en regering som fungerar? När var du senast tacksam över att du kan ta en promenad i parken utan att behöva oroa dig för att bli kidnappad? 

Vi har det så bra. Jag tänker utmana mig själv att bli mer tacksam. För precis som Eugenia har saker hon vill förbättra i sitt land har jag det samma. Nummer ett blir att försöka få oss här i Sverige att öppna ögonen för den välfärd vi har för att uppskatta den. Vi är bortskämda, vi har det bra. Låt oss snälla vara tacksamma. 

När jag och Eugenia varit i parken åkte vi hem och bakade. Allting var för att hålla Eugenia hemifrån. Där förbereddes nämligen en överraskningsfest för henne. När jag skjutsade hem henne och hon öppnade dörren stod där massa fina människor och sjöng ja må hon leva. Eugenia blev så lycklig och tacksam. Sen skålade vi och hade en fantastiskt mysig kväll med paket, gott snacks och massa prat. Vilket fantastiskt liv jag har.

Jag är så tacksam. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar