nu har äntligen mitt brev kommit fram till Andrea nere i Spanien. Jag saknar henne, saknar långa svettiga kvällspromenader [hon går så äckligt fort att jag har fullt sjå att hinna med...] jag saknar att slänga mig i hennes soffa och se på dålig tv och göra ingenting. jag saknar att sitta på hennes toalett och vara nervös för att någon ska komma in eftersom de inte har något lås på dörren. [jag vet - värdelöst!] jag saknar att bryta ihop i sådana där hejdlösa skrattanfall åt saker som egentligen är ganska tråkiga, men som känns värda att skratta åt bara för att man gör det med henne. jag saknar att se henne i skolan varje dag, de där dagarna när man är lite sur och mest vill sitta tyst bredvid och de där dagarna när man är glad och sjunger högt i korridoren. tja, ni fattar grejen.
längtar tills vi ses!
minst sagt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar