lucka tre - berätta om din bästa vän.

jag fortsätter med andventskalendern, och idag skulle jag berätta om min bästa vän. 

det kändes omöjligt. inte för den skull att jag inte har vänner. men att välja ut en enda, nej. det går inte. jag har den otroliga förmånen att vara omgiven av många människor som jag älskar och bryr mig om. visst står jag inte lika nära allihopa, visst finns det de vänner som jag kanske delar fler minnen med och som jag har starkare band till. men en endaste bästa vän. nej. jag har flera bästa vänner. och jag älskar er allihopa.

det är fint att ha vänner. ensam är inte stark. 

 Maria och jag ska bo i en vindsvåning när vi har tagit studenten, pyssla och mysa på heltid.  här var vi på på festival en sommar med andra fina tjejer, boendes tillsammans i en möglig husvagn som luktade pyton. åh, minnen! baconost och skratt. underbart!

 åh, min älskade tilda. hon är fantastisk. nu har jag suttit här och försökt formulera några meningar om hur mycket jag tycker om henne. men jag inser att -  ibland är räcker inte ord till. utan henne skulle jag inte vara den jag är idag. få människor har burit mig som henne. och utan henne. nä, det går inte.

 eller dessa fina tjejer. denna bild gör mig så otroligt glad. andrea. henne ska vi berätta mer om någon annan gång, men jag saknar henne. och hennes hysteriska skratt.

 och vi här, vi har liksom hängt ihop ett tag. lovisa och jag i snart 18 år. då känner man varandra rätt bra. man vet vad den andra vill ha på mackan till frukost och var tjocktröjorna ligger i garderoben när man fryser. och ibland säger det mer än något annat. 

eller li. ingen förstår mig som henne tror jag. hon ser på mig hur jag mår även när jag gör allt för att visa något annat. vi kan sitta i en soffa och prata i evigheter. men kanske det bästa - vi kan sitta i en soffa och inte prata i evigheter. bara vara.

och dessa fantastiska brudar som jag hänger med varje dag. (minus hon som ser mycket intelligent ut trea från vänster. hon bor i spanien nu och jag saknar henne lite) och några till som visst inte fastnat på bild, tex. lousiefis. det är mina fina klasstjejer & vänner framför allt, och jag tycker hemskt mycket om dem. 

å ebba. min fina ebba. vi har druckit oräkneligt många liter te i våra dagar. sjungit ännu fler sånger och skrattat tills tårarna rinner hur många gånger som helst. hon är min ebba, och ingen annan kommer någonsin bli det. hon är allra finaste ebba.

jag är så glad att jag har er och många andra, som är mina vänner också, jag bara inte hittade en bild på här idag, sofia, sabina, klara, leo, joel, anton, till exempel, mina vänner i kyrkan, i skolan, i gamla klassen, på jobbet, tanterna i församlingen, mormor, syster, kusiner, grannar och allihop. ni är det finaste jag har.

det fina med hjärtat är att det inte bara finns rum för några få, att kärleken kan ta slut och omtanken inte räcka. nej, kärleken kan man slösa med. därför kan man ha många nära vänner. det är himla bra. och jag är så tacksam.

kram!