söndag 8 november 2009

lika älskad ändå.

Det är mitt i natten, och jag är sådär lycklig. Har varit hos en kompis vid namn John ikväll, och av någon konstig anledning ballar det alltid ur när vi ses. Det räcker med en ostämd gitarr och några lite trötta och galna vänner för att det ska bli sådär hysterisk roligt. Det är så befriande att få vara sig själv, sjunga falskt med vänner som sjunger lika illa och som hittar på larviga texter i farten. Att få sitta vid ett köksbord med underbara vänner, i en gemenskap där ingen bryr sig om ifall det låter illa eller om man gör bort sig.

För det gör liksom inget. Man är lika älskad ändå.

2 kommentarer:

  1. härliga vänner vi har! jag kom till john vid halv två typ, du missade mig!

    SvaraRadera
  2. ja, de är nog bäst i hela norra europa! hah,knäppgök. jag och Johan åkte hem jättetidigt.. men det var kul så länge det varade :)

    SvaraRadera