och jag ska gå i hennes skugga tills hon trampat upp ett spår. sen ska jag lyfta hennes händer och säga - där ser du själv hur högt du når.

just nu är det svårt att gå, som när jag staplade upp för trappan i pappas skor häromdagen. 

men på något sätt ska det lösa sig, nu har jag börjat. och det blir bra. det måste det bli.