Jag sitter i hans rum, försöker plugga inför ett prov i engelska imorgon. Han sover i sin säng under täcket och snusar så sött att det är alldeles omöjligt att koncentrera sig på något så tråkigt som skoluppgifter. Mest av allt vill jag krypa intill och hålla om. Pussa lite i nacken och njuta av att vara nära.
Jag älskar den killen.
Först hade jag tänkt att jag kommenterar varje inlägg sen jag var här inne förra gången, men så kom jag på att det behövs inte. För din blogg är som plåster för själen, så oerhört genomtänkta inlägg som är så lätta att ta till sig, lätta att relatera till. Du är bra Jonna, och jag tycker allt mer om dig för var dag som går.
SvaraRaderaåh, nu blev jag väldigt glad Lizette. TACK snäla du för uppmuntran,. glad att jag kan glädja någon. du är bra!
SvaraRadera