tisdag 22 maj 2012

någon förstår fast man talar utan ord



mitt äppelträd blommar i år igen, trots att jag varje år tror att det inte ska överleva ännu en vinter. det har inte vuxit en centimeter på 18 år, trädet som jag fick i dopgåva och som skulle växa sig stort och bära frukt. men trots att det inte vuxit någonting och stammen är skadad har det nästan varje år givit ett enda äpple. det har vi delat i familjen och ätit med andakt.

kanske kan jag, liksom mitt träd få bära frukt. kanske kan jag få lysa upp någons tillvaro ibland precis som blommorna på trädet gör. kanske kan jag ibland få visa på den Kärlek som jag tror är källan till allt liv.
det är min längtan och min bön.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar