jag är stressad till 1000. för mycket som rör sig i min lilla hjärna och i mitt hjärta. vissa dagar vill man bara lägga sig ner och gråta, vara liten igen och strunta i allt. men det går inte rikigt. man får bita ihop och kämpa lite, lite, lite till. ge katten i att ge upp helt enkelt. det är inte lätt, och jag vet inte ens om det är så att man ska orka allt? men jag beundrar alla er som inte har en tro och som ändå orkar igenom såna här veckor. vem håller ihop er? vem gör att ni inte faller i 1000 bitar?
utan min tro skulle jag defenitiv falla ihop som ett litet korthus när någon blåser på det. jag skulle inte orka.
jag vet att många av er inte kan förstå hur kan tro på något jag inte ser. jag kan erkänna: vissa dagar är jag inte 100 på min tro. men någonstans i mitt innersta har jag fattat ett beslut om att tro ändå. tro på en Gud som älskar mig, och som vill mig väl. jag vet att jag inte skulle klara mig en dag utan min Gud.
så min fråga till dig är:
hur klarar du? hur orkar du? vad tror du på?
Vet du att det är din blogg jag klickar in mig på flera gånger om dagen?Det är nog den enda bloggen jag gör så med.Det är för att du är viktig,minns det.Vi vänner finns bakom dig och med dig mitt i all stress.Jag vill inte ta ännu en diskussion om att du borde slappna av-du är så pass vuxen att du borde kunna inse det själv.Och dom dagar då du inte inser det,kommer vi vara där och plocka upp dig,även om vi sagt till dig 10 000 gånger redan att ta det lugnt.Vi kommer vara där.Eller,jag,kommer iallafall vara det.Det är det vänner är till för,att vara där för varandra.
SvaraRaderaJag tycker det är så svårt med att tro alla dagar,och jag håller med dig-alla dagar är det verkligen inte 100.Inte så att jag tvivlar-jag tänker inte på det bara,orkar inte.Andra dagar,de flesta dagar,tänker jag jättemycket på Gud och vad han vill med oss och våra liv,med mitt liv.Varför saker och ting blir som de blir.Varför vi aldrig hinner ses,vad det ska finnas med mening i det?Jag vet inte,men det tror jag,och hoppas jag Gud gör.Tror du man tror till 100 procent någon gång?Jag är tveksam till det.Vi vill se det vi tror på,kunna ta på det.Det är det som är det svåra i kristendomen.Sedan påminns jag om att Jesus finns i varje människa jag möter-då blir livet lite enklare.
Jonna-ta hand om dig.Om inte för din egen skull så för Jesus skull.Han bor ju i dig,remember?Ta hand om honom.
Ta inte det här som ett lalallalakommentar nu du vet,då jag bara tjatar och du tkr jag är allmänt gammal.Ta det här som en hejjaghetermatildaochjagtyckeromjonnasådärförbaskatmycketkommentar.
puss,din tilda.
Jag tar det som en "Hejjaghetermatildaochjagtyckeromjonnasådärförbaskatmycketkommentar" och den gör mig glad. du är fin du.
SvaraRaderakram.