Den här bilden tog jag en tidig morgon då jag skulle köra ut till Linderås för att jobba på en förskola där. Åh vilken fantastisk plats det är. Det är ett av alla ställen jag har varit och jobbat på de senaste veckorna. Jag vikarierar alltså inom barnomsorgen på en massa skolor och förskolor som klasslärare, fritidspedagog, speciallärare, assistent, resurslärare och förskolefröken. Det har varit otroligt lärorikt, spännande, utmanande, roligt, givande och jobbigt. Att komma till ett nytt sammanhang nästan varje dag och aldrig riktigt veta vad som väntar, det har lärt mig så mycket men också tagit väldigt mycket energi. Just nu är jag därför väldigt trött.
Hittills har jag aldrig fått komma tillbaka till samma barngrupp (förutom i Linderås där jag varit 4 gånger) utan varje arbetspass fått nya kollegor och barngrupper att lära känna och förstå arbetssätt. Det är ärligt talat rätt svårt även om jag älskar det. Nu har jag har fått ett vikariat på 5 dagar i sträck nu vilket känns väldigt bra. Fantastiskt att kunna komma in lite mer i verksamheten och sammanhanget. Är elevassistent åt en fantastisk härlig liten person så det är roligt. Men när dessa arbetspass är över har jag bestämt mig för att ta det lite lugnt med jobbandet på ett tag. Jag orkar inte riktigt med känner jag, och igår sa Alexander:
- Jonna, i november och december så ska du bara jobba 50 % (alltså 20 timmar i veckan ungefär, senaste veckorna har varit betydligt mer). Kan vi tumma på det?
- Ja, jag blir så himla grinig annars...
- Blir?! Du är redan älskling.
Sen pussade han mig och sa att jag var en liten tönt. Så kändes allt bättre. På riktigt.
Jag behöver inse att jag inte kan göra allt jag vill just nu. Ska jag orka någonting annat än att jobba är det mindre jobb som gäller. Och då måste jag lära mig säga nej. Sjukt svårt - men så viktigt. 20 timmar i veckan är vad som gäller från och med nu. Det finns viktigare saker än jobb, hur härliga barnen jag möter än är. Så... nu ska jag träna på det där. Att göra lagom. Hade lite glömt bort hur viktigt det är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar