söndag 20 februari 2011

och jag inser.


när man sitter i ett rum med fruktansvärt många minusgrader och mörker utanför fönstret kan det vara lite svårt att tänka sig att man stod barfota i ett varmt hav för bara några dagar sen. men hur långt bort det än känns idag så var det precis vad vi gjorde. det var härligt och underbart!

men ändå är det rätt skönt att vara hemma igen, att träffa vänner och krypa in i den famn man saknat mest. och inse, just precis där - att livet är väldigt bra just precis som det är.

även utan varma vågor och en lång vacker strand att promenera på.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar